Köp en god glass och ta en promenad i solen istället.
Strax efter lunch, klockan 12.53 onsdagen den 6 januari 2021, inträffade något som för alltid
kommer att vara inristat i USA:s historia som en omskakande och närmast ofattbar händelse.
Kongressen utsattes för en våldsam stormning av Trumpanhängare, extremister och
konspiratörer som gjorde ett dödligt försök att stoppa USA:s demokratiska val.
Av: Marcus Oscarsson

Foto: Daniel Ohlsson
Nyheten spreds blixtsnabbt över världen – från Kanada till Australien, från Sverige till Thailand, från Argentina till Japan. På tv-bilder över hela jordklotet kunde man se hur det politiska hjärtat av världens ledande supermakt, kongressbyggnaden Kapitolium i USA:s huvudstad Washington DC, stormades samtidigt som de folkvalda politikerna flydde hals över huvud i fruktan för sina liv. Mitt under stormningen krävde den tillträdande presidenten, Demokraternas Joe Biden, att den sittande tillika avgående presidenten, Republikanernas Donald Trump, skulle gå ut i tv och uppmana kuppmakarna att ge upp och avbryta stormningen.
Men när Trump i ett videoinspelat meddelande uppmanade kuppmakarna att ”gå hem” sa han även ”Jag älskar er. Ni är väldigt speciella.”, vilket sände helt motsatta signaler. När stormningen var över och röken hade lagt sig hade 140 poliser skadats, en polisman avlidit och ytterligare två poliser begick självmord under veckorna som följde stormningen. Inte bara USA utan en hel värld var i chock och många frågor krävde nu sina svar:
• Vad var orsaken till stormningen?
• Hur gick stormningen till?
• Hur kunde den välbevakade kongressen stormas?
• Vilka låg bakom dådet?
• Vad hade gärningsmännen för agenda?
• Hur allvarligt är USA:s inhemska terrorhot?
• Kan utvecklingen spridas till andra länder?
Det började som en lugn och skön morgon i USA:s huvudstad. Kvicksilvret visade på fem plusgrader och det var lätt bris. Flanörer i arla morgonstund som rastade hunden anade nog inte att det samma dag skulle blåsa upp till orkanstyrka av våldsamma mått. Men de som hade följt nyheterna kunde inse att risken för dramatik var förhöjd.
Orsaken var att ingen mindre än landets president, Donald Trump, under flera veckor hade uppmanat sina sympatisörer att komma till huvudstaden Washington DC för att protestera mot kongressens formella godkännande av valresultatet i presidentvalet i november. Kongressen, som består av de 435 ledamöterna i representanthuset och de 100 ledamöterna i senaten, skulle samlas kring lunchtid under ledning av senatens ordförande tillika Trumps vicepresident Mike Pence. Uppgiften var att räkna elektorsrösterna och godkänna det sista formella steget innan Joe Biden kunde svära eden som president några dagar senare. Med andra ord var det Donald Trumps allra sista chans att hindra väljarnas vilja och att stoppa Joe Biden från att bli president.
Trumps förlust i presidentvalet den 3 november var ett unikt nederlag. För första gången på 28 år hade en sittande USApresident misslyckats med att bli omvald och Trump hade även förlorat mycket starka republikanska fästen. Arizona gick till Demokraterna för bara andra gången sedan 1952 och Georgia gick till Demokraterna för första gången sedan 1992. Och Trump förlorade alla tre delstater i det som kallades för Joe Bidens Blue Wall; Pennsylvania, Michigan och Wisconsin.
VAD VAR ORSAKEN TILL STORMNINGEN?
Trump vägrade att erkänna valresultatet. Trots att domstolsbeslut efter domstolsbeslut efter domstolsbeslut slog fast samma sak – Trumps anklagelser om att han hade bestulits på valsegern på grund av omfattande valfusk var felaktiga och falska. Framför tv-kamerorna hävde Trump och hans advokater ledda av New Yorks ökända gamla borgmästare Rudy Giuliani ur sig tvärsäkra uttalanden om valfusk. Men när det var dags att visa upp bevis i domstolarna så hade de inte mycket att komma med.
Att Trump inte höll sig till sanningen var ingen överraskning ty det stod klart redan på valnatten. Flera delstater var mitt uppe i rösträkningen när Trump höll presskonferens och plötsligt påstod att han hade vunnit delstaterna. Redan där var det uppenbart att USA:s dåvarande president bröt mot de mest fundamentala demokratiska grundpelarna att räkna folkets röster innan man bestämmer vem som vunnit. Att många poströster räknades på slutet och att Joe Biden var solklar favorit hos de som poströstat var väl känt – inte minst av Trump själv. Anledningen var att många demokrater var oroliga för den pågående pandemin och ville rösta vid tidpunkter då det var mindre köer än på valdagen för att minska risken att smittas av det fruktade coronaviruset. Därför poströstade många i god tid före valdagen. Trump själv hade ideligen försökt tona ned riskerna med viruset vilket fått en hel del republikaner att nonchalera smittrisken.
Presidentens angrepp på demokratin började emellertid inte på valnatten. Tvärtom, då hade de redan pågått i flera månader och mycket pekar på att han förberett sig länge och väl för att köra över demokratin och med allehanda medel se till att han inte skulle förlora valet. Joe Biden skulle helt enkelt inte kunna bli president. Inte ens om amerikanska folket ville det. Inte ens om han vann valet. Inget skulle få hindra Donald Trump från att klamra sig kvar vid makten i Vita Huset. Redan under våren 2020 påstod Trump att förtidsröstningen var riggad och utgjordes av fiffel och båg.
Trump ansåg att poströstningen kantades av valfusk och att den möjliggjorde för en mängd personer som inte var röstberättigade att ändå delta i valet. Men han bortsåg från att poströster granskas minst lika noggrant som vallokalsröster och att omfattande och mångårig forskning bevisat att fusk kopplat till poströstning är nästintill obefintligt i USA och inte påverkar valutgången. Inte ens experterna i Trumps eget parti höll med honom om hans ogrundade anklagelser.
Med andra ord hade presidenten hetsat sina egna kärnväljare länge och väl inför valdagen och förberett dem på att inte ge upp även om Trump skulle förlora valet. Och efter valdagen skruvade han upp angreppen på valresultatet och USA:s demokrati mer och mer.
Anledningen var att många demokrater var oroliga för den pågående pandemin och ville rösta vid tidpunkter då det var mindre köer än på valdagen för att minska risken att smitas av det fruktade coronaviruset.
HUR GICK STORMNINGEN TILL?
Tillbaka till den där svala brisen i Washington DC på onsdagsmorgonen den 6 januari. De tidiga morgonflanörerna skyndade hem efter promenaden med hunden för att brygga kaffe och förbereda frukosten. Samtidigt var själva finalen av Trumps långvariga protester mot valresultatet bara några timmar bort. Den som hade haft ögonen öppna hade sett vad som var i görningen redan dagen innan. Flygplan efter flygplan med Trumpanhängare hade anlänt till flygplatsen i Washington och sen hade anhängarna tagit in på hotell och andra boenden för att vila ut inför den stora dagen när Trumps ”March to Save America” skulle äga rum. Platsen för eventet var grönområdet i parken National Mall mitt i hjärtat av Washington DC. Närmare bestämt i den cirkelformade Ellipse-parken som ligger mittemellan Vita Huset och kongressbyggnaden Kapitolium.
Eventet som skulle visa sitt stöd för Trump planerades från början av gruppen Women For America First och dess funktionärer började tala redan klockan nio på morgonen. Men efter att Trump meddelat att han tänkte delta som talare så hade Vita Huset tagit över det mesta av planeringen och när Donald Trump äntrade scenen klockan 11.58 jublade publiken högt av glädje. Men det var långt ifrån bara vanliga republikaner och konservativa i publiken. En mängd extrema element fanns på plats och bland annat de ökända Proud Boys, en högerextrem rörelse som kändes igen i publiken på sina orangea mössor.
Under talet upprepade Trump sina falska påståenden om att valet hade stulits från honom. Han betonade att folket inte kunde acceptera situationen längre, att de aldrig tänkte ge upp och att de skulle marschera mot kongressbyggnaden Kapitolium och visa sin styrka. Delar av publiken lämnade och började gå mot kongressen redan långt innan Trump hade hunnit avsluta sitt tal. När han hade 20 minuter kvar av talet kom rapporter om hur poliser vid kongressens avspärrningar trakasserades och bara minuter senare bröt kaoset ut.
Hundratals Trumpanhängare bröt igenom avspärrningarna och flera poliser misshandlades. När poliserna insåg att de var underbemannade började de backa mot kongressbyggnaden för att försöka säkra ingångarna men de hade ingen chans. Samtidigt som representanthusets talman Nancy Pelosi inledde godkännandeprocessen av elektorsrösterna som skulle slå fast Joe Bidens valseger, hördes den aggressiva folkmassans rop allt högre utanför kongressens entré – ”Vems hus? Vårt hus!”.
På YouTube livesändes attacken mot kongressen på flera sidor om kongressbyggnaden och hela världen kunde följa hur den underbemannade polisstyrkan jagades av folkmassan allt högre upp på kongressbyggnadens utomhustrappor. Inne i kongressbyggnaden pågick debatten där några högljudda republikaner ville hindra Joe Biden från att erhålla elektorsrösterna från flera delstater, men inga tecken pekade på att politikerna kände till vad som höll på
att hända.
Klockan 14.11 bröt folkmassan in i byggnaden och ropade ”häng Mike Pence”. Två minuter senare lyckades säkerhetsvakter larma kollegor inne i en av de två debattsalarna, senaten, och senatorerna eskorterades snabbt ut ur rummet. I den andra salen, representantsalen, hann inte alla ut och panik utbröt när kongressledamöterna insåg att våldsamma kuppmakare var inne i byggnaden och stod alldeles utanför debattsalens dörr där poliser med dragna vapen försökte hindra dem från att bryta sig in. Bilder på skräckslagna kongressledamöter som tog skydd i bänkraderna kablades ut i televisionen och chockade en hel värld.
Flera poliser som försökte hejda Trumpanhängarna misshandlades svårt och sammanlagt skadades 140 poliser i stormningen av kongressen och en polis förlorade livet. Fyra av de som deltog i stormningen avled också i tumultet varav två i sjukdomsfall, en blev nedtrampad och en sköts till döds.
Men när stormningen var över tre timmar senare är det inte bara de fysiska personskadorna som skapar svarta rubriker världen över. Ett kuppförsök mot världens supermakt är ett faktum. Trumps månadslånga angrepp mot USA:s demokrati är inte längre bara ord utan har nu även övergått till handling.
HUR KUNDE DEN VÄLBEVAKADE KONGRESSEN STORMAS?
En fråga många ställde sig omedelbart var hur poliserna som vaktade kongressen kunde övermannas så snabbt samtidigt som alla på förhand visste om hur kritiskt läget var just denna dag. Svaret är att polischeferna helt enkelt hade struntat i centrala och självklara arbetsuppgifter och totalt nonchalerat det uppenbara hotet.
Sex dagar innan stormningen frågade oroliga kongressledamöter ut polischefen för USA:s huvudstadspolis som ansvarar för de 2 000 poliser som skyddar kongressen: Var kongressbyggnadens tak säkrat? Skulle gator stängas av? Visste polischefen om att högerextremister och konspiratörer planerade att angripa kongressen? Det var ”all over social media”. De fick samma svar om och om igen.
Det fanns ingen anledning till oro. Huvudstadspolisen hade allt under kontroll. Men när stormningen var över var det pinsamt uppenbart för alla att polischefen hade missskött sitt jobb å det grövsta. Polisstyrkan kring kongressen var alldeles för liten och säkerheten var rejält misslyckad. Bara 14 personer greps vid stormningen och dörrar, fönster och möbler förvandlades till kaffeved när Trumpanhängarna krossade allt i sin väg när de trängde in i kongressen.
Polischefen lämnade in sin avskedsansökan redan dagen efter stormningen och även kongressens säkerhetschef avgick. Hela 35 poliser utreddes för att inte ha agerat i enlighet med polisens riktlinjer varav en hade tagit selfies med angriparna och en hade bistått kuppmakarna inne i byggnaden. Det fanns helt enkelt indikationer på att en del av poliserna hade sympatier med de som stormade kongressen och inte utförde sin uppgift att skydda politikerna fullt ut.
VILKA LÅG BAKOM DÅDET?
Uppmärksamheten kring stormningen gick snabbt över i en kartläggning av vilka kuppmakarna och angriparna var. De hade fångats på film och i många fall filmat sig själva och sänt live på nätet och i sociala medier. Det fanns hundratals timmar av filmbevis där en mängd av brottslingarna kunde ses tydligt i närbild men samtidigt hade nästan allihop lämnat byggnaden utan att gripas. Snart följde en omfattande polisjakt runt om i USA för att fånga förövarna.
Enligt FBI stod det snabbt klart att det rörde sig en en mängd kända högerextremister, konspirationsanhängare och vit maktpersoner. Här är några exempel:
JAKE ANGELI: Bilderna av den spektakulärt klädde mannen som bar plagg av djurhud och tjurhorn och målad med amerikanska flaggans färger i ansiktet blev en visuell symbol för stormningen. Han är andlig ledare i extremist- och konspirationsrörelsen Qanon som hävdar att Trump motarbetas av en grupp satanister som är pedofiler, dricker människoblod och leds av Hillary Clinton och Demokraterna. Trots att idén är galen så det räcker och blir över så har rörelsen attraherat tiotusentals personer världen över.
NICK OCHS: En av ledarna i Proud Boys som startade i Kanada och som klassas som en högerextrem terrororganisation av Kanadas myndigheter och regering. Trump fick ökat stöd av Proud Boys efter att gruppen nämndes i en av presidentdebatterna mot Joe Biden. När moderatorn bad Trump att fördöma vit maktrörelsen och militanta grupper svarade Trump med att be Proud Boys att stå tillbaka och att vara redo.
TIM GIONET: Högerextremist som medverkat vid tidigare aktioner och som är ökänd i sociala medier och avstängd från en rad plattformar, deltog i stormningen och sände allt online.
RICHARD BARNETT: Ledare av en vapenlobbygrupp i sydstaterna tog sig in i talman Nancy Pelosis kontor där han stal dokument och lade upp fötterna på skrivbordet, vilket blev en av de mest spridda bilderna från stormningen.
I april hade närmare 400 personer gripits av amerikansk polis och åtalats för medverkan i stormningen mot kongressen. Efter att FBI gick ut med bilder på alla misstänkta från filmklippen i sociala medier, strömmade tips in från allmänheten och polisen kunde gripa person efter person runt om i USA.
Det handlar till stor del om män och sympatisörer till högerextrema rörelser men det finns även en del oväntade namn på listan. Två polismän från Virginia, en präst och en tvåfaldig OS-guldmedaljör.
Av de gripna är minst 18 Qanonsympatisörer, minst 13 har kopplingar till alt-rightrörelsen Oath Keepers, 55 har verkat inom militären, polisen eller dylikt, 63 har kopplingar till olika extremistgrupper och 44 av de gripna hänvisade till Trump när de förhördes av polisen. 26 anklagas för att ha planlagt att begå brott vid stormningen, 60 anklagas för våldsbrott, 34 för vandalism och 25 för stöld.
VAD HADE GÄRNINGSMÄNNEN FÖR AGENDA?
Alla som vandaliserade avspärrningarna vid kongressen och alla som tog sig in i kongressbyggnaden Kapitolium begick brottsliga handlingar. Och alla som var våldsamma mot poliserna och säkerhetsvakterna gjorde sig självklart skyldiga till brott. Dessutom begicks det stölder och mycket omfattande vandalism inne i Kapitolium. Men de allra, allra flesta vid Trumps ”Save America Rally” i Ellipse-parken vid National Mall var vanliga Trumpsympatisörer utan några som helst planer på att delta i kriminella handlingar.
Trump uppmanade åhörarna att marschera mot kongressen men en del avstod från det och promenerade istället hem eller begav sig till sina tåg eller flygplan för att resa tillbaka till sina hemorter runt om i USA. Med tanke på situationen så kunde man ana en förhöjd risk för oroligheter vid kongressen och en del ville förstås undvika det. En del andra drogs med av spänningen och följde med strömmen.
Men när de såg att en del började vandalisera avspärrningar, hota poliser och till och med bli våldsamma mot poliser så backade ytterligare en del undan och antingen lämnade platsen eller gick bort och ställde sig som passiv publik på distans. Ju våldsammare det blev och ju grövre kriminella handlingar som utfördes desto fler var det sannolikt som beslutade sig för att retirera och lämna tumultet. Även om det var spänning i luften och även om det fanns en stor nyfikenhet hos många kring hur det skulle sluta, så har man som vanliga väljare och medborgare givetvis ingen vilja att begå allvarliga brott eller medverka i kravaller där poliser misshandlas. En del av Trumpanhängarna berättade för media i efterhand hur de hängde med förbi avspärrningarna, upp för trapporna som polisen flydde bort ifrån och ända fram till entrédörrarna till kongressen men ångrade sig och vände tillbaka bara när de hade någon meter kvar till ingången.
Trots upphetsningen, spänningen och alla påhejningar i folkmassan hade en del ändå sinnesnärvaron att inse att något olämpligt höll på att inträffa. Något som inte skulle se bra ut vare sig på cv:t eller på nästa släktkalas. Och som kanske inte heller var vad man hade hoppats på eller tänkt sig från början när man satte sig på tåget eller flyget från till exempel Philadelphia, Denver, San Francisco, Dallas eller Miami för att tillsammans med några vänner åka till Washington för att visa sitt stöd för idolen Donald Trump. Att delta i en våldsam protestmarsch där man forcerade avspärrningar, misshandlade poliser, slog sönder fönster på kongressen, bröt upp dörrar, vrålade att vicepresidenten skulle avrättas och stal saker på politikernas kontor – det var nog inte så man hade beskrivit resplanen för sina föräldrar eller sin hustru när man satt och åt familjemiddag hemma kvällen innan.
Men det fanns sannolikt även de som hade tänkt sig precis ett sådant dylikt scenario – och ännu värre. FBI:s utredning efter stormningen visade att det fanns en enorm mängd hotfulla kommentarer och meddelanden i sociala medier med mera som pekade i exakt den riktningen. En del som hade kommit till protesterna hade planerat att gå betydligt längre än att bara delta i en fredlig protest och en del av de som bröt sig in i Kapitolium var till och med klädda i militärkläder, hjälmar, taktiska västar och med diverse olika utrustning inklusive buntband och handbojor vilket fick polisen att misstänka att det fanns planer på gripa politiker.
Det fanns ingen tvekan om vad det övergripande målet med aktionen var – det hade Donald Trump och hans närmaste själva varit tydliga med säkert hundra gånger sedan valdagen, både skriftligen i sociala medier och muntligen i medieintervjuer, presskonferenser och kampanjmöten. Valresultatet skulle ändras och en del av de elektorsröster som tillfallit Joe Biden skulle dirigeras om och istället delas ut till Donald Trump. Valvinnaren som representerade Demokraterna skulle utses till valförlorare och istället skulle Trump utses till segrare i valet och stanna kvar fyra år till vid makten.
Experter betecknade omgående stormningen av kongressen som inhemsk terrorism och gärningsmännen klassades som kuppmakare. USA:s myndigheter med FBI i spetsen var tydliga i sin bedömning.
– Det är ett beteende som vi inom FBI betecknar som inhemsk terrorism. Det har inte plats i vår demokrati och att tolerera det vore att håna vårt lands lagar, sade FBI-chefen Christopher Wray i sitt öppningsanförande i senatens justitieutskott.
Stormningen var ett organiserat försök att med våld stoppa USA:s demokrati och att hindra valresultatet från att omsättas i praktiken. Den ena kandidaten vägrade trots en mängd domstolsbeslut att acceptera valresultatet. Han uppmanade sina anhängare att protestera med stryka och att rädda landet varpå de stormade landets parlament mitt under pågående process att godkänna valresultatet. Det är själva definitionen av ett kuppförsök. Målet och agendan var med andra ord att stoppa valresultatet för att hindra oppositionen som vunnit valet från att installera sin vinnande kandidat som USA:s president. Istället skulle den gamla presidenten sitta kvar vid makten.
HUR ALLVARLIGT ÄR USA:S INHEMSKA TERRORHOT?
Terrorhotet i USA kan delas in i inhemsk terror och utländsk terror. Det mest kända terrordådet är 11 septemberattacken mot World Trade Center i New York 2001 då cirka 3 000 personer dödades och många flera skadades. Islamistisk terror utgör ett mycket allvarligt hot inte bara mot USA utan mot hela världen.
Men även det inrikesrelaterade inhemska terrorhotet i USA är omfattande, ja mycket omfattande. Det finns en lång rad olika terrorgrupper som skadat, dödat och skrämt delar av befolkningen för att injaga fruktan hos medborgarna och för att uppnå olika syften. Till de kändaste dåden hör bombdådet i Oklahoma City i april 1995 där myndighetsfientliga extremister tog livet av 168 personer.
Terrorism brukar definieras som ett systematisk användande av våld mot civila personer för skapa rädsla med syfte att uppnå olika ideologiska eller politiska mål. USA:s federala polis, FBI, definierar terrorism så här:
INTERNATIONELL TERRORISM:
Våldsamma, olagliga handlingar som utförs av personer eller grupper som inspireras av eller är kopplade till utländska terrororganisationer eller länder.
INHEMSK TERRORISM:
Våldsamma, olagliga handlingar som utförs av personer eller grupper med ideologiska mål som kopplar till inrikes influenser av politisk, religiös, social, rasrelaterad eller miljörelaterad natur.
I USA handlar inhemsk terrorism till exempel om attacker mot abortkliniker, rasrelaterade attacker, angrepp mot kyrkor, högerextrema våldsdåd, angrepp mot myndigheter eller attacker utförda av extrema miljöaktivister för att nämna några olika områden.
Stormningen av USA:s kongress kopplar till en fientlig inställning mot myndigheter och mot staten och det är ett fenomen som funnits under hundratals år i USA. Den världsberömda händelsen Boston Tea Party ägde rum den 6 december 1773 och grundade sig i missnöje med hur det Brittiska Imperiet styrde sina tretton kolonier vid Nordamerikas atlantkust. De europeiska nybyggarna protesterade mot att de var tvungna att betala skatt till Storbritannien utan att få representation i det brittiska parlamentet i London. Missnöjet ledde till sloganen ” No taxation without representation” och särskilt var man upprörda över att man tvingades betala skatt på olika livsmedel inklusive te som man var tvungen att importera från britterna. Vid Boston Tea Party vräkte självständighetsivrare den brittiska telasten i havet för att protestera mot brittiska kronans styre över kolonierna.
Att staten har ett begränsat inflytande och att individen ska ha stora personliga friheter är sedan dess en av de tydligaste markörerna i amerikansk identitet och politik. När staten och USA:s regering i Washington DC efter hand infört olika rättigheter och sociala och ekonomiska skyddsnät har stödet för staten ökat och motståndet minskat, särskilt bland demokrater. Republikanerna håller i större utsträckning fast vid begränsat statligt inflytande och den republikanske presidenten Ronald Reagan sade i sitt installationstal när han svor eden som president 1981 att
”Government is not the solution to our problem, government is the problem”.
Även om USA:s historia förklarar bakgrunden till hur landet skiljer sig en hel del från Europa och Sverige när det gäller synen på staten, så är skillnaden milsvid mellan olika politiska uppfattningar mellan Republikanerna och Demokraterna å ena sidan, och terror å andra sidan. Det är naturligtvis bara en liten, liten bråkdel av de amerikaner som föredrar ett begränsat statligt inflytande som går så pass långt att de begår kriminella handlingar för att uppnå sina mål.
Det inhemska terrorhotet i USA är dessvärre påtagligt och FBI är tydliga med att de prioriterar terrorbekämpning. På FBI:s hemsida kan man läsa “Att skydda USA från terrorattacker är FBI:s främsta prioritering. Efter 11 september 2001 har landskapet avseende terrorattacker expanderat påtagligt och internationell terrorism är fortfarande ett allvarligt hot. Hotet från inhemsk terrorism är också beständigt med aktörer som när de utövar sina rättigheter enligt grundlagens första tillägg om yttrandefrihet går för långt och övergår till att begå kriminella handlingar för att uppnå våldsagendor”.
FBI punktar även upp två faktorer som ligger bakom terror:
ENSAMMA FÖRÖVARE:
Terrorhot har gått från stora gruppkonspirationer till ensamma gärningsmän som ofta radikaliseras på internet och mobiliserar till våld snabbt. Utan en tydlig grupptillhörighet är ensamvargarna svåra att identifiera och avbryta.
INTERNET OCH SOCIALA MEDIER:
Internationella och inhemska terrorister är rejält närvarande på internet och i sociala medier. Nätplattformarna underlättar möjligheten att rekrytera personer som är mottagliga för extrema budskap. Sociala medier ger terrorister en aldrig tidigare skådad tillgång till personer som bor i USA för att få till stånd attacker i USA. Detta utnyttjas av islamistorganisationer.
KAN UTVECKLINGEN SPRIDAS TILL ANDRA LÄNDER?
Stormningen av Kapitolium är ett allvarligt exempel på våldsbrott där hets och spridning av desinformation via Internet och sociala medier används som ett centralt verktyg. Det finns många tänkbara sätt att skapa kaos och destabilisering men de bakomliggande och samverkande faktorerna kan ofta vara liknande:
• Desinformation, lögner och konspirations- teorier som förs ut via sociala medier och internet.
• Att utmåla staten, myndigheter eller andra centrala aktörer som ondsinta och fientliga.
Terror har funnits i alla tider och leder på daglig basis till ond bråd död inte minst i Mellanöstern. Att desinformation riktat mot exempelvis myndigheter numer sprids så snabbt i sociala medier bidrar även till en förhöjd terrorrisk på global nivå.
Efter ett våldsdåd ökar samhällets vaksamhet och man lär sig att vidta steg för att öka säkerheten och minska riskerna framöver. Samtidigt finner gärningsmännen nya vägar och det är en evig katt- och råttalek mellan polisen och de kriminella förövarna. Som en viktig ingrediens för att över tiden minska terrorism och våldsdåd framhålls ofta utbildning och sociala insatser som helt enkelt minskar fattigdomen och minskar de ljusskygga krafternas rekryteringsbas. Den som inte har något att förlora kan vara lättare att dupera.
En övergripande slutsats är att vara medveten om att det finns såväl inhemska som internationella potentiella terrorister som är ute efter förstörelse och kaos och som kan använda sociala medier som rekryteringsbas och inkörsport för ändamål som syftar till att i förlängningen skada oskyldiga människor.
Ta det försiktigt i sociala medier och var observant på ungdomar, vänner och bekanta som halkar in på märkliga sidor eller börjar posta konstiga kommentarer. Du kan bli den som guidar en vilsen bekant bort från internets mörka gränder in på rätt väg igen. Du kan bli räddaren som får den att göra något bättre av sitt liv än att sitta framför skärmen och scrolla runt bland obskyra sidor. Få den att bryta sitt destruktiva mönster och att köpa en god glass och ta en promenad i solen istället!