Att äga fritidshus ihop med syskon eller vänner är vanligt i dag. För att undvika bråk är det viktigt att redan tidigt bestämma vad som gäller.
Ulrika Didon Kajerdt Familjerättsjurist Private Banking, SEB
Det är inte ovanligt att en fritidsfastighet ägs tillsammans av familjemedlemmar, såsom syskon till exempel, som har fått fastigheten genom gåva eller testamente.
Bakgrunden är oftast ett resultat av föräldrarnas rättvisetankar eller deras lösning för att förhindra ett komplicerat arvskifte mellan syskonen. Då priserna på fritidshus i attraktiva områden är höga kan ett samägande även vara en lösning för vänner som går i tankar på att köpa fritidshus.
En utmaning
I båda fallen står delägarna inför en utmaning. Det finns en hel del frågor och även problem som kan uppstå med tiden. Vanliga frågor är hur nyttjandet av fritidshuset ska fördelas och hur uppdelningen av kostnader rörande underhåll och drift ska ske. Den kanske svåraste frågan är vad som händer när någon av delägarna vill sälja sin andel.
Har parterna inte avtalat annat så regleras samägande av både fast och lös egendom av lagen om samäganderätt. Den innebär kortfattat att alla, oavsett andel, har lika rätt att nyttja och besluta i frågor rörande fastigheten. Det måste råda fullständig enighet vilket innebär att majoriteten inte kan råda över minoriteten. Akuta förvaltningsåtgärder kan dock beslutas utan att först inhämta samtligas samtycke.
Ansökan om god man
Kan man inte komma överens erbjuder lagen lösningar såsom till exempel rätt för part att ansöka om en god man hos tingsrätten. Den gode mannen kan sedan förvalta fastigheten och även på delägares begäran sälja fastigheten genom en offentlig auktion. Samtliga kostnader för gode mannen fördelas mellan delägarna. Det kan tilläggas att inget hindrar att delägare får vara med och bjuda på auktionen om fastigheten.
Samäganderättsavtal
För att förhindra att bekymmer och tvister uppstår mellan syskon eller vänner som samäger bostäder kan delägarna tillsammans skriva ett samäganderättsavtal. Ett samäganderättsavtal kan innehålla följande punkter:
• Reparationer och underhåll
Ett råd är att ha majoritetsbeslut efter storlek på andel. Upprätta även en underhållsplan så att ni alla vet vad som förväntas av er både arbetsmässigt och ekonomiskt. Öppna ett speciellt konto där samtliga ägare, i förhållande till andel och i enlighet med underhållsplanen, sätter in pengar.
• Schema
Upprätta ett schema som reglerar nyttjandet av fritidshuset. Det ska framgå om delägare får överlåta nyttjandet till någon annan än delägare.
• Försäljning
Reglera vad som sker om någon vill sälja sin andel. Ska det i första hand ske till delägare och till ett förutbestämt pris (hembud)? Vanligast är att man anger att marknadspris ska gälla. Kan parterna inte enas om ett marknadspris kan man ange att priset ska fastställas till medelvärdet av två av varandra oberoende mäklares värderingar.
Bra att tänka på vid samägande:
Samtala i god tid. När du som förälder funderar på att föra över fritidshuset till barnen bör du, i god tid innan, samla familjen och gå igenom de förestående planerna.
Arv och testamente. Är viljan att fritidshuset ska behållas inom släkten bör samtliga delägare genom testamente förklara att andelen ska ärvas av bröstarvinge. Se även till att andelen ärvs som enskild egendom för att förhindra att andelen blir föremål för bodelning.
Kom överens före köp. När du står inför ett köp av fritidshus tillsammans med till exempel syskon eller goda vänner, bör ni vara tydliga mot varandra när det gäller praktiska saker såsom hur ni ska bekosta kommande reparationer, renoveringar, oförutsedda utgifter med mera. Försök att komma överens redan från början – då får ni en känsla för varandras engagemang i den nya bostaden.
Avtala om vad som gäller. Samäganderättslagen går att avtala bort med ett samäganderättsavtal. En lösning kan därför vara att just avtala om vilka principer som ska gälla mellan er.
